Vätgastekniken är en av de långsammaste techfrågorna i bilbranschen – länge lovad men aldrig fullt ut levererad. Nu tar två av världens tyngsta bilindustrinationer ett gemensamt grepp om teknikens framtid. I maj 2026 besökte Tysklands transportminister Patrick Schnieder Japan för att studera landets ambitiösa vätgasprogram, med fokus på de projekt som Toyota och BMW driver. Ekonomiredaktör Marcus Berggren analyserar alliansens strategiska innebörd och varför vätgasen fortfarande har ett case i den elektrifierade bilindustrins tidevarv.
Ministersök i Japan: Från ord till projekt
Besöket av den tyske transportministern Patrick Schnieder var inte ett cermoniellt gripande om luften. Under sin resa i Japan studerade han konkreta demonstrationsprojekt där vätgasdrivna bilar körs i verkliga miljöer. Toyota, som länge är världens ledande tillverkare av vätgasdrivna bränslecellsbilar med sin Mirai-modell, erbjuder en plattform som kan tjäna som referenspunkt för den tyska industrin och policyutvecklingen. Toyota Mirai är i dag den mest sålda bränslecellsbilen i världen, med tusentals exemplar på vägarna globalt.
BMW:s roll: Vätgas för premiummarknaden
På den tyska sidan är BMW pionjären. Bayrische Motoren Werke har sedan flera år arbetat med vätgastekniken och lanserade provversioner av vätgasdrivna iX5 Hydrogen. Samarbetet med Toyota består bland annat i att BMW köper bränslecellsenheter från Toyota för att integrera i sina egna fordon – ett sällsynt exempel på att en tysk premiumtillverkare köper kritisk drivlinesteknologi från en japansk partner. BMW avser att kommersialisera vätgasdrivna bilar i sin produktsortiment under andra hälten av 2020-talet.
Elbilar kontra vätgas: Två vägar mot samma mål
Vätgastekniken utpekas av många som svårslågen för tunga fordon, långa sträckor och miljöer där laddinfrastruktur är svår att bygga ut. För personbilar förblir utmaningarna dock påtagliga: vätgas är låg energitet på volymbasis, kräver specialtryckta tankar och är beroende av en helt ny tankinfrastruktur. För närvarande finns ett ytterst begränsat antal vätgasstationer i Europa. I Sverige finns exempelvis bara ett fåtal fungerande anläggningar. Det europeisk-japanska samarbetet siktar på att gemensamt övervinna dessa hinder genom standardisering av teknik och regelverk.
Varför spelar vätgas fortfarande en roll?
Trots att batteribaserade elbilar tagit ett massivt kliv framåt år för år när det gäller prestanda och kostnad, finns det specifika nischer där vätgas håller sin kant. För långtransporter med tunga lastbilar, för industrin och för färjor och flyg pekar många experter på vätgas som det enda rimliga alternativet. Det tyska ministersöket i Japan signalerar att man i Berlin ser vätgasen inte som en konkurrent till elbilen, utan som en komplementär teknologi som kan fylla de hål som batterier inte kan fylla. För BMW och Toyota är det en strategisk positionering i ett teknologikrig där vinnaren ännu inte är avgjord.