Att ta körkort i samband med 18-årsdagen har i generationer varit en självklar rit för unga svenskar. Men under senare år har trenden brutits dramatiskt. Allt färre ungdomar väljer att skaffa körkort, vilket nu har utvecklats till ett allvarligt problem för svenska företag som kämpar med att hitta personal. Vår konsumentredaktör Sofia Lindberg granskar de ekonomiska och sociala trösklarna som stänger unga ute från arbetsmarknaden.
De ekonomiska barriärerna stoppar körkortet
Att ta körkort i Sverige är en kostsam affär. Med obligatoriska riskutbildningar, teoriprov, uppkörning och ett antal körlektioner landar den genomsnittliga kostnaden ofta på mellan 15 000 och 25 000 kronor. För ett hushåll med pressad ekonomi är detta en utgift som helt enkelt inte ryms i budgeten, vilket gör att unga från mindre bemedlade familjer halkar efter.
Ett annat stort hinder är bristen på tillgång till bil för privat övningskörning. I takt med att färre familjer i framför allt storstäderna äger en egen bil, eller har gått över till tjänstebilar som inte får användas för övningskörning, saknar unga möjligheten att mängdträna hemma. Det tvingar dem att ta betydligt fler dyra lektioner på körskola, vilket driver upp totalkostnaden ytterligare.
Företagen slår larm: Körkortskravet ett hinder för jobb
Den minskade körkortsandelen bland unga slår hårt mot flera viktiga branscher i det svenska näringslivet. Inom transport- och logistiksektorn, hantverksyrken, hemtjänst och serviceyrken är B-körkort ofta ett absolut grundkrav för anställning. När unga arbetssökande saknar behörighet tvingas företagen tacka nej till sökande som i övrigt har rätt kompetens.
Svenska företagare vittnar om att rekryteringsprocesser försvåras avsevärt eftersom en stor andel av de sökande under 25 år saknar körkort. Detta bromsar tillväxten och ökar ungdomsarbetslösheten. Att CSN erbjuder ett särskilt körkortslån har hjälpt till viss del, men täcker långt ifrån behoven hos alla som behöver behörigheten för att få sitt första jobb.
Sofia Lindberg summerar:
Att körkortet har gått från att vara en självklarhet till en ekonomisk lyxvara är en oroväckande utveckling för svensk arbetsmarknad. När unga stängs ute från jobb för att familjen inte haft råd med körlektioner eller bilägande blir det ett samhällsproblem. Både staten och näringslivet behöver samverka för att sänka trösklarna, exempelvis genom att integrera körkortsutbildning i gymnasieskolans yrkesprogram eller utöka CSN-lånet. Körkortet är inte bara en biljet till personlig frihet – det är en grundpelare för Sveriges framtida tillväxt och ungas etablering på arbetsmarknaden.