Premiären för Västtrafiks nya stolthet – den självkörande bussen på linje 169 Autonom i Göteborg – fick ett abrupt och snöpligt slut. Efter drygt en timme i linjetrafik krockade den högteknologiska bussen med en spårvagn i närheten av spårområdet. Vår testredaktör Erik Jansson analyserar olyckan och vad detta betyder för framtidens autonoma kollektivtrafik i Sverige.
Premiären slutade i spårvagnskrock
Det var under tisdagsmorgonen som Västtrafik, tillsammans med utvecklingspartners, rullade ut sin första självkörande stadsbuss i linjetrafik i Göteborg. Projektet har beskrivits som ett stort steg mot framtidens smarta städer. Men premiärglädjen blev extremt kortvarig. Bara drygt sextio minuter efter att de första passagerarna stigit på krockade bussen med en mötande spårvagn.
Incidenten inträffade i en komplex spårkorsning där bussen skulle korsa spårvägen. Av okänd anledning misslyckades bussens autonoma system tolkade spårvagnens rörelse och position felaktigt, eller så tolkades situationen felaktigt av mjukvaran. Som tur var skedde krocken i mycket låg hastighet, och ingen av passagerarna skadades fysiskt, men olyckan är ett hårt slag mot förtroendet för tekniken.
Varför misslyckades sensorerna och mjukvaran?
Den autonoma bussen är utrustad med ett mycket sofistikerat system av LiDAR-sensorer, GPS, radar och kameror som ständigt skannar av omgivningen i 360 grader. Mjukvaran är designad för att upptäcka och förutsäga rörelsemönster hos andra fordon, fotgängare och cyklister.
Vid olyckstillfället uppstod dock en situation där mjukvaran sannolikt drabbades av ett tolkningsfel. I komplexa korsningar med korsande spårvagnstrafik kan metallreflektioner, spårvagnarnas unika rörelsemönster och den fysiska utformningen av korsningen skapa så kallat "sensorbrus". Detta kan få systemet att tveka eller ta felaktiga beslut.
"Stadstrafik med spårvagnar och ologiska rörelsemönster är det absolut svåraste provet för självkörande system."
Teknikens begränsningar i skandinavisk stadsmiljö
Att köra självkörande fordon på raka, välmarkerade motorvägar i soliga Kalifornien är en sak. Att integrera dem i en spårvagnstät stad som Göteborg under skandinaviska väderförhållanden är en helt annan utmaning. Den autonoma bussen måste ständigt hantera flera komplexa faktorer samtidigt:
- Ologiska beteenden: Fotgängare som kliver rakt ut i gatan med blicken på mobilen eller cyklister som kör mot rött.
- Klimatpåverkan: Snö, slask, kraftigt regn och dimma kan blockera sensorer eller störa LiDAR-laserns reflektioner, vilket dramatiskt försämrar räckvidden för fordonets digitala synfält.
- Spårvagnstrafik: Spårvagnar rör sig på fasta spår och har mycket långa bromssträckor, vilket ställer extrema krav på att den autonoma bussen omedelbart lämnar företräde.
Vägen framåt: Projektet pausas för utredning
Västtrafik har tillfälligt pausat projektet och bussen har tagits ur trafik för en grundlig teknisk utredning tillsammans med utvecklingsteamet. Man vill gå till botten med exakt varför bussen misslyckades med att bromsa för spårvagnen.
Olyckan visar med all önskvärd tydlighet att den autonoma tekniken fortfarande befinner sig på ett tidigt stadium när det kommer till att integreras i komplex, delad stadsmiljö. Innan vi ser helt förarlösa bussar i reguljär storstadstrafik kommer det att krävas betydligt fler tester under säkrade former. För att hålla dig uppdaterad om de senaste biltesterna och tekniknyheterna, besök vår samlingssida för Biltester.